27 augusti 2008, kl 14:11

Snella Snelle L’a sluta

Ganska fyndig rubrik va? Jag försöker bara visa att jag är gammal, jag är inte i er ålder. Jag har två barn och en karriär och mossig humor, jag gillar att ha det så. Ja ni hajar ju vart vägen bär. Åt helvete. Igår sa jag till exempel på fullaste allvar att en grej var “busenkel” till Eliina i telefon.

I ALLA FALL. Jag hade en tanke med den där rubriken. Och nu när jag är hemma med barnen ett tag igen så kan jag meddela att grannen under också verkar sitta hemma mest hela dagarna. Och han spelar Bed of Roses (eller vad den heter, orka googla) med Bon Jovi back to back timme ut och timme in med volymratten uppskruvad till “Are you crazy?”

Men så en ljusglimt i mörkret. Ella Elle L’a med France Gall slängs på Windows Media Player-listan där nere! All is well, tills jag hör att det är nån sorts remix. Det är väl inget nytt att gamla hits slaktas på löpande band, men den här gången blev jag lite sugen på orginalet så jag surfade på webben hela vägen fram till Youtube och sökte på titeln. Och kolla vad jag hittade, remixen! Och den är sjungen av den osexigaste människan jag sett i hela mitt liv. Vad håller hon på med där mellan stolarna i flygplanet? Bajsar hon? Och vem beslutade att en av hennes karaktärer skulle kläs som den där sällskaps- och cancersjuka damen i Fight Club, med huckle och allting? Tack för att du finns i vilket fall Kate Ryan, you rawk!

Och du grannen, lägg ner för fan, jag orkar inte lyssna på din musik längre (var ju egentligen det jag ville få fram här när jag tänker efter)

Tags: france gall, grannar, kate ryan, musik, remix, släkt