1 april 2008, kl 12:20

Jag ska sluta blogga

April april. Och nu lämnar vi skämtsamheterna bakom oss och snackar lite allvar här.

Jag har funderat rätt länge på alla ytliga bekanta jag har samlat på mig genom åren och vad jag ska med dom till. Det är väl ett par hundra kan jag tänka mig. Jag har ett förslag till er: nästa gång vi ses på stan kan vi väl, istället för att prata lite krystat och vänta på att jag säger att jag måste dra vidare, bara high fiva när vi går förbi? Och sen on the flipside direkt i farten? Ni vet så där så att det blir en cirkel. Jag och Marcus brukade göra det i korridoren när vi jobbade på Chili. Fast, ja, vi är ju bra vänner. I alla fall så är det här nåt jag tänkt på ett tag, och sen på väg upp till repan igår så möter jag den perfekta kandidaten, en ytlig bekant som heter Erik. Jag trodde ju såklart att han skulle haja direkt när jag slängde upp handen men istället för den perfekta high fiven sa han “hej”, och fick en fet jävla talk to the hand rätt i fejan tillbaka.

Nu vet ni vad jag vill när jag går förbi i alla fall, och jag tycker personligen att det är det perfekta sättet för mig att låta er veta att vi inte är på snickerisnack-nivån av vänskap. Jag vill ju bara high fiva för helvete, är det för mycket begärt?

Bröd som knäcker

Sen måste jag berätta om när jag och andra Joel på jobbet satt på Hornstull och käkade lunch förra veckan och lyssnade på tre snubbar med grava delusions of grandeur. De skulle göra en kokbok/receptbok med endast knäckebröd i och sälja till restauranger. Sen skulle de sälja in den på IKEA och gå wörld wild med den och leva gott resten av livet. Namnförslag som Bröd som knäcker ekade mellan väggarna. Formgivaren lekte med tanken att varje recept skulle ha lika många tecken, för “det är coolt”. Jag vill bara säga lycka till killar, ni är verkligen nåt på spåret här!

Tags: bröd, high five, idioti, vänner