22 maj 2007, kl 10:35

Ahoy!

Hahahaha, man måste ju älska Johan Staël von Holsteins krönikor i Metro. Idag skriver han, and I quote: “Regeringsskiftet har fått en rivstart. Allt är bättre, drömmar premieras och flödar, hoppet är tillbaka i folks ögon.” Frågan är vad han läst för tidningar och sett för TV-program. Dagens Nyheter och Bill O’Reillys utrikesrapport antagligen. Johan anser att allt negativt snack är jantelagen som spökar, alternativt är det bara en produkt av socialdemokratin. Det är lätt för Johan att snacka eftersom han aldrig kommer vara arbetslös. Går Iqube åt helvete kan han hyra ut gropen i sin stjärthaka som konferenslokal för MUF.

En annan gälen grej som gjorde att jag nästan satte fäsken i halsen på spårvagnen i morse var att nån skrivit en - håll i er nu - positiv insändare som svar på Vicky Olesens senaste svammelkrönika (”Mina föräldrar är skilda, jag vet inte vem jag är, men vet man nånsin vem man är? Eller är det så att man aldrig är sig själv? Eller är man?”). Fast sen kom jag till slutet av insändaren: “/…/ Åren därpå fylldes av smärta och sökande efter trygghet och kärlek, men sedan började jag tro på Gud och fick tillbaka glädjen” och så föll allt på plats och kändes gôrgôtt igen.

För att runda av kan jag berätta att vi varit på föräldragruppsmöte i dag, med en barnmorska som avslutade varje mening med “mmm”. Vi fick se en film om några freaks of nature som skaffade barn, och en av papporna såg exakt ut som Steve the Pirate från Dodgeball! Jag gick och tänkte så mycket på det på väg från tuben till kontoret att jag råkade säga “STEVE THE PIRATE!” rakt ut. Ingen hörde mig så klart, annars hade de just nu legat begravda under en kolonilott i Tanto med märkningen “undanröjda bevis”.